Jan Carlzon och Djursholms Bokhandel

Jag delar en kärlek med Jan Carlzon. Ja egentligen delar vi flera intressen, resor och Sri Lanka bland annat. Men vi har båda en förkärlek till Djursholms bokhandel. Idag var jag inne i bokhandeln och köpte några julklappar och så hör jag hur Tove och Mats (två av de trevliga bokälskarna som tar så väl hand om kunderna) glatt visar senaste numret av Täby Danderyd Magasin och läser högt för en stamkund ur en artikel om Jan Carlzon. De citerar slutet av intervjun där han berättar om hur mycket han gillar Djursholms Bokhandel. 

Jag blev så glad! Det är ju jag som skrivit artikeln. Det var en fantastisk intervju att göra och dessutom en väldigt trevlig lunch och diskussion. Slutet (tom det ocensurerade slutet) av artikeln kan ni läsa nedan (hela den långa artikeln länkar jag till när den finns på nätet):

Utöver New York har Jan och hans familj bott i Holland Park vid Notting Hill i London och här i Djursholm har de bott sedan 1974. Det finns dessutom något som binder Notting Hill till Djursholm. Bokhandeln. Minns ni den underbara bokhandeln i filmen Notting Hill där Julia Roberts och Hugh Grant träffas? Jan har hittat sitt dito i bokhandel i Djursholm. När jag frågar vad han mest uppskattar med Djursholm så kommer Bokhandeln upp på top fem listan tillsammans med närheten till havet, golfbanans nio hål, tennisbanorna och den vackra naturen. I bokhandeln har han förra veckan suttit och lyssnat på bokpresentation av Johan Hakelius och där smiter han in titt som tätt för att köpa nya böcker. Just nu är det faktaboken ”Att äga ditt ord” av Henric Lindqvist som ligger framme i biblioteket i Carlzons vackra Djursholmsvilla. Jan berömmer boken som handlar om att vårda varumärket och komma genom bruset i dagens bullriga mediesamhälle där all’ sköns budskap överhopar oss.

Jag hittar äntligen min chans att fråga den nästan pinsamma, men ack så brännande frågan som jag klurat på hela dagen: ”Hur känns det att vara SAS-Janne med hela svenska folket?”

-       Det känns bra. Det känns faktiskt väldigt bra! Jag är stolt över min tid på SAS och det vi alla utförde där var historiskt.

Att tala med Jan känns verkligen som att samtala med ett livslevande varumärke och kanske det är vad han är. Jag frågar om inte det finns en längtan efter att ge ut sina memoarer.

-       Jag läste nyligen om han norrmannen (Karl Ove Knausgård) bosatt i Skåne som gett en romansvit i sex delar som skildrar hans liv, säger Jan. Mannen är 42 år gammal, vad kan han egentligen skriva om? Eller egentligen, hur kan han forma det som en memoar? När jag var i samma ålder blev jag kidnappad för att medverka i TV-programmet ”Här är ditt liv”, jag tänkte att de är inte riktigt kloka. Vad kan jag berätta i denna unga ålder?

Här håller jag personligen inte med. Jag tror att Jan kunde redan då och framförallt kan nu berätta väldigt mycket. Både som 42-åring och idag som några få år äldre. I mitt stilla sinne tänker jag på den filosofiska boken av Tove Jansson om Muminpappans memoarer. Högt föreslår jag att han skulle skriva en bok som skulle vara en kombination av hans egna levnadserfarenheter, företagsledarskap och visdomar och paketera de samma till filosofier som var och en kan tillämpa i vardagen. Han tittar än en gång på mig med sin kluriga klarblåa blick och jag inser att vi inte hört eller läst det sista av Jan Carlzon.

 

---
Posted from my iPhone

Kvartersakuten i Mörby för föräldrar som inte orkar med tjafs!

Har idag äntligen, äntligen, äntligen hittat en läkarstation som INTE fungerar som läkaren ovan på bilden. Nästa gång ni behöver läkare akut, kontakta Kvartersakuten i Mörby! Vi fick idag en läkare som var det mest no-nonsense jag någonsin stött på. Dessutom kan jag jag smått chokerat konstatera att han är svensk, om man skall lita på namnet Göran Sjönell. Men jag är inte helt säker på detta, han var så ofattbart osvensk trots att han på svenska i nästan ett och samma andetag kunde leverera följande diagnos: "Hosta från virus i luftvägarna. Det är fullt normalt att hosta, det smittar inte, mycket sömn, ok lite hostmedicin till natten, ja men klart vi skriver ut den starka versionen som biter på allt, inga små fjantmediciner här inte, och dagis skall inte klaga på hostande ungar, hosta är bra, hosta gör barnen friska!"

Alla är inte hemma

Jag kan ju bara konstatera att jag antingen är insnöad eller utestängd, men alla är inte hemma - jag själv inkluderad, eller exkluderad. Hur blir det nu egentligen? Är jag insnöad eller utsnöad? En väldans stor mängd snö har hur som haver parkerat sig på min uppfart och trappa under helgen. Jag inser att det är läge att visa sina konster som gårdskarl. Än en gång!


Elviiiiraaaa!!!!

Kristallklart

Träffade i Marrakech en äldre man, konservativ och troende renlärig Berber, född i Atlasbergen i en nomadstam. Det var ett väldigt speciellt möte på många sätt och det mest spännande var när han berättade andra dagen att vi tydligen var från samma tribe ursprungligen. Han förklarade att han har en speciell förmåga att se sådant. Tydligen var främsta orsaken för han är född 6 augusti (som på nåt sätt berättigar till det). Jag kontrade genast med att jag är född samma dag och han kanske egentligen är finlandssvensk. Det visade sig snabbt att vi verkligen hade flera andra gemensamma helt överraskande och totalt oförutsedda gemensamma nämnare. Stark tillhörighet och vänskap uppstod mellan oss, vi två totalt olika personer med olika bakgrund, men ändå med samma tankar och värderingar och upplevelser. Kändes självfallet och glasklart att vi var från samma tribe. Vilken det nu sen kunde vara, Berber eller Finlandssvensk.

Hur som helst det må vara med våra släktband och stamträd så gav han mig en gåva. En påse liten som en fingerborg med kristaller som skall vara världens bästa medicin. Jag var väldigt förkyld med begynnande halsfluss och han hade ordnat antibiotika åt mig dagen innan (ja han hade också haft kronisk angina som tolvåring så han visste exakt vad jag genomled). Kristallerna skall räcka i minst ett år. En minimal liten mängd på fingret löses upp i varmt vatten före läggdags och det skall i princip kunna söva en dromedar och så skall man vakna pigg och kry och kvittrande som en lärka!

En aningen stressad gick jag genom tullen med kristallerna i handväskan. Men eftersom det tydligen gick åt fem kilo blommor som kunde skördas bara efter att Atlasbergens smälta snö sköljt dem så bestämde jag mig för att lita på min vän Berbern. På samma sätt litade jag på honom då jag på kvällen blandade ihop mirakelkuren för att knappast hinna kasta mig i säng före jag däckade som en dromedar. Sista tankarna som for flyktigt genom min hjärna var:
Blir jag frisk eller galen?
Vaknar jag pigg och kry?
Eller kommer jag sitta under ett bord och jollra resten av livet?
Kommer jag alls att vakna?
Kommer jag vakna som Berber i en paralellvärld i Atlasbergen?

Vad hände? Jo jag vaknade utsövd efter första lugna tolvtimmars sömnen på tio år, fortfarande lite svag i kroppen, men helt klar i hjärnan. Framförallt lycklig, för vad har jag lärt mig? Jo. Lita alltid på dina släktingar och tro på kristallens kraft. Le mot främlingar för det kan ändra både deras och ditt liv. Sluta aldrig tro på det goda hos människor. Önska dig och andra kärlek och lycka och bra saker och händelser. Var givmild. Ta beslut. Och framförallt, ta en liten risk nu och då!


---
Posted from my iPhone

Stark som en oxe väljer jag bort skrot

Jippii, vaknar och känner mig annorlunda. Något har hänt! Och det är inte alla Lusse-bullar som skvalpar runt i magen eller tre paket av Vilmas rågknäckebröd som jag konsumerade igår. Jag bara känner mig stark! Stark som en oxe. Eller som Pippi Långstrump som kan bära runt på sin häst, eller varför inte bära runt på en oxe. Jag kunde troligen lyfta upp mitt hus och bära runt på det.

Eventuellt skulle jag börja med att skaffa ett gymkort och lyfta lite tyngder. Eller som min advokatväninna med alias Miranda från Sex and the City brukar säga "jag har sponsrat ett gym med årskort i snart ett decennium".

Nej, jag går ut och lyfter en bil eller en hund eller en sparkstötting med en gammal pensionär istället!

Kosmisk komik och tragisk dramaturgi

Kosmos har en vidunderlig humor. Det har konstaterats många gånger. Saker blir sällan som man tror, men det viktigaste är att man ser humorn i allt man kan. Som t.ex. när en hiss stannar mellan plan två och ett en lördag natt 02:30 - man kan väja att bli bestört, eller man kan välja att anordna ett väldigt trevligt litet cocktailparty för att hålla uppe humöret både inne i hissen och i trappuppgången.

Det som förefaller sig tragiskt i livet är oftast samma gamla mönster som spelas upp gång efter annan. Enkelspårigt tänkande och tryggheten i att göra samma sak gång efter annan. Som om allting var en dramatisk föreställning koreograferad långt innan man uppfann manusförfattare eller regissörer. Mest tragiskt just nu är ju självmordsbombaren som på lördagkväll turligt nog misslyckades med att ordna en katastrof men däremot väldigt framgångsrikt lyckades med att döda sig själv. Jag lyckas inte, trots medias tappra försök om att övertyga oss om annat, att hata honom. Jag tycker det är en enorm tragedi. Jag vill på något sätt bara tro att han själv i sista sekunden ändrade sin koreografi och valde att inte harma andra. Jag hoppas att han såg den unga mamman med ett barn i en barnvagn, kanske hon smålog vänligt åt honom och han insåg att liv är viktigare än död. Jag vill faktiskt tro gott om människor.

Jag hoppas att man kan ändra på dåliga skriptan och välja en kosmisk komedi framom våra mera tragiska värdsliga dramaturgier.

Som jag brukar säga; smile to a stranger - it might change his life. Kanske skäl att visa ännu lite mera vänlighet och medkänsla nu. Och om ni inte är övertygade så kan jag ju bara avslöja att det snart är jul och dumma människor får inga julklappar.

---
Posted from my iPhone

Änglavakt som navigerar

Besökte min favorit Navigatör i livet på fredagen och trots att jag alltid tappar bort mig på Söder så hjälper Navigatören mig att hitta rätt i livet. Blev väldigt lycklig av att hitta en ängel på vägen.

Nästa gång jag åker dit kanske jag hittar en kompass, eller åtminstone en passande Geopositioning app så att jag slipper snurra runt på alla enkelriktade gator i en timme!


---
Posted from my iPhone

Heliga Älgar och Skrifter

Min favorit skribent och bloggerska Julia har gjort det igen! Skrivit en otroligt rolig blogg post. Denna gång fastnar skrattet halvvägs i halsen då jag inser att det handlar om mig. Höuli Möuses kan jag bara utbrista, eller i detta fall får jag väl fnittra "Holy Moose".

Läs om mina five minutes of fame här i Julias heliga skrifter.

Skrämmande att få bevisat att man har rätt, men riskerar hamna fel

Årets PISA undersökning har publicerats och SvD har skrivit en skrämmande, men bra artikel om resultaten och möjliga följder, samt vilka åtgärder som skulle behöva tas genast för att rädda Sverige från att inom en snar framtid bli ett totalt illiterärt land.

Ibland är det inte så roligt att säga "vad var det jag sade?". Men helt klart är att rätt skolval kommer vara enda möjligheten för svenska barn att få en grundkunskap som ens kommer i närheten av bättre medelmåtta i OECD världen.

Vill ni läsa hela den deprimerande rapporten, så finns den här. Mina finlandssvenska vänner kan läsa den med stolthet och skulle jag ha koreanska vänner så skulle jag även rekommendera dem att klappa sig på axeln och känna sig trygga inför framtiden. Själv skall jag begrunda ordet morgontrafik.

Läs hela Svenska Dagbladet artikeln här.

---
Posted from my iPhone

Bästa bantningskuren inför jul!

Efter en fantastisk snabbresa i Marrakech med väninnorna och många diskussioner runt olika sorters vatten (se nedan) så kom jag på världens bästa bantningstips inför jul och business idé tillika. Vi skulle tappa upp lokalt Marokanskt kranvatten på champagneflaskor och sälja dyrt i Sverige.

Garanterat resultat med flera kilos viktminskning till jul!

Pilgrimsresa

Marrakesh, lyxvilla, strålande sol, 25 grader varmt, åttatusen återvändande pilgrimsresenärer med heligt vatten.

Åtta härliga väninnor med eget importerat franskt heligt bubbelvatten.

Pilgrimsresa i alla bemärkelser!

(utan 3G i 3 dagar försmäktade vi...)
---
Posted from my iPhone

Julgubben tappar byxorna

Sitter i bilen och Funderar över varför man i Sverige envisas med att säga Jultomte. Det heter ju Julgubbe. Då tittar jag upp och ser detta!

Julgubben bor vid Karlaplan och han har magrat så mycket att byxorna glider av honom.

Snacka om att bli tagen med brallorna nere.

---
Posted from my iPhone

Ingen beslutsångest!

Allting pekade mittiallt åt samma håll i mitt liv. Den ena överraskningen efter den andra. Lite trolleri och väldigt mycket tur och bra time'ing leder till att jag står inför stora beslut. Funderar och väger och undrar och så får jag ett mail:

"You cannot make progress without making decisions."

Jag tänker ta stora beslut! Kommer chansen så måste man ta den. Vänta inte på en blå buss. Hoppa på den.

Håll tummarna! Det här kan bli en riktigt rolig färd.

---
Posted from my iPhone

Johns Phone - en revolution

Idag skedde revolution i min teletekniska värld. Jag hittade via tips från Alamo en telefon som jag verkligen vill ha! iPhone i all ära, men jag det är noll exklusivitet över den, inget sexighetvärde kvar och dessutom har de en livslängd om ca en månad (min 4:a, inte fjärde utan åttonde i raden, men version fyra, ser ut som om den var skottskadad efter att ha landat i skjutglada Malmö och spräckt skärmen).

Nu har Johns Phone kommit. Snygg, batteritid på en månad och det aldra bästa; det är en t•e•l•e•f•o•n.

Inget annat. Ingen twitter, ingen tågtidtabellsläsare, ingen sms-funktion, ingen facebook, ingen safari, ingen krogguide, surdegskarta, gasmack-sökare, parkeringsplatsinfo, Gowalla, Linkedin, TODO stickies, klart.se, taxi stockholm, Vabba.nu, Spotify, heartrate counter, yoga strech training, svampguiden, snapssångboken eller tala i sömnen app.

John's Phone är bara en telefon. Ringa samtal, svara på samtal.

Vill ha, vill ha, vill ha! Och dessutom har dom nu en limited edition i guld.

---
Posted from my iPhone

Muminlunch

Om ni undrar vad Muminsystrar äter till lunch, så är svaret inte plutoniumburgare med kryptonitdressing - det äter vi till middag. Till lunch frossar vi i godsaker. Som dessa på Djurgårdens charmigaste ställe: Gruvan.


---
Posted from my iPhone

I wonder...

Jag vet att det är otroligt vackert ute idag, med rimfrost som liknar frusen milkshake på alla träd. Winter Wonder Land flyger det genom min hjärna.

Men detta Wonder Land ser jag inte genom lilla sovrumsfönstret. Där kan jag bara citera John Cleese (British writer, actor and tall person) rollfigur Archie i A Fish Called Wanda. "Wanda, wanddd...wander... I wonder!"

I wonder om tvåglas fönster i kattvindens originalfönster från 1907 vore en bra investering?


---
Posted from my iPhone

Multi-tabs is the Shit

För den som, liksom jag, led av svininfluensan och alla Tutankhamuns hämnder förra året så kan jag verkligen rekommendera Multi Tabs Imumax. Kombinera med zinc, blanda i lite c-vitamin i cocktailen (champagne är alltid en bra mixer också) och njut av en frisk vinter.

Jag kunde hålla väckelsemöten runt detta. Jag har verkligen äntligen hittat ett piller som fungerar! Hallelujah


---
Posted from my iPhone

Kalender fram till kalender

Äntligen första december och luck-öppning. Vi borde ha haft en kalender som räknade dagar fram till den här dagen då man fick öppna luckor. Tänk att december kan vara en så spännande månad. Varje dag sker något nytt, man får en liten chokladbit av sämsta kvalitet fylld med transfetter och socker som berättigar till frågan: hur många dagar kvar till julafton?


Min fråga är: finns det ingen kalender med luckor att öppna fram till sommaren? Varje dag skulle man få en god bit mörkchoklad med havssalt (och kanske ett bantningstips) och så skulle man lyckligt kunna utbrista, Oh bara 162 dagar kvar till sommaren.

---
Posted from my iPhone

Att tappa fingrarna

Känns som om jag tappat fingrarna. (borde helt klart ha köpt den där försäkringen) Inte pga kölden, utan för att jag inte skrivit så mycket under de senaste månaderna. Jag mår verkligen dåligt av det. Dessutom känner jag mig som en kommunikationsexpert som är i helt fel yrke. Kombinera det med att känna sig som en sextonåring i en trettiosjuårings kropp. När hände det? När förvandlades man från Mademoiselle Giraffe till Barbamama?

Skrivkramp i finlands-svensk tappning, KOM TILLBAKA!

PS. Notera Post-it och TO-DO lapparna. Känner någon igen mig?

En perfekt fredag

Röding i ugn med rostad fänkål. Balsamvinegärtomater med zucchini och broccoli. Tryffelrisotto med pilgrimsmusslor. Goda vänner och pinot noir och receptet är fulländat!

Hoppas jag har några vänner.


---
Posted from my iPhone

Vintern är kommen!

Säkra tecken att vintern kommit:

Det finns inte ett tillräckligt stort lager av Försvarets hudsalva på det nya Apoteket, eller Apotek1, eller något av de nya ickestatliga instanserna som säljer medikament, för att hjälpa mig. Exakt samma dag som vintern kommer så händer något. Hela jag förvandlas till en pimpsten (låter som en sliskig man i brun läderhatt med utsvängda röda nylonpolyester byxor som står i en shady part av Harlem och säljer... stenar). Vintern kommer, hela jag bara blir krut-torr och spricker, förra året använde jag kräm för sprukna hälar i ansiktet. Känns som om man helt enkelt kunde använda hela mig som avancerad exfoliator om man vill. Kanske en passande text i en dateing annons "torr i huden? kontakta mig, den livslevande skrubbande pimpstenen (inte den i Harlem)"

Jag äter trippel-dos Imedeen och hoppas innerligt att det skall hjälpa mig. Om inte annat så kommer jag troligen att se ut som en femtonåring i huden efter den kuren. Och på tal om att inte vilja bli stor. (Fina lilla krumelur, jag vill inte bliva stur! Återkommande tema): Tvingade mig själv att samla vuxenpoäng: Jag har äntligen bytt till vinterdäck. Eller ok, Veho har gjort det. Dom till och med påminde mig om det (de är så duktiga på att påminna mig!). Cirkusprinsessan frågade om jag var nöjd med mina stödhjul och jag får på näthinnan en tydlig bild av oss i Smurfomobilen, tryggt och stadigt susandes fram i halkan med snygga stödhjul stickandes rakt ut från vad-nu-sen-den-där-delen-ovanför-däcken-kallas-för. Kanske dom är rosa, domdärvåra stödhjul?

Hur som helst, vintern är kommen. Jag har gått i ide och jag upprepar mina gamla mönster. Skriver, njuter av att vara hemma med Cirkusprinsessan (för ett år sedan hade vi redan julgran! red. anm.), lagar rice 'n curry i timmar och har till och med strukit kläder och talat med Mor.

Välkommen Vinter! Jag är förberedd. Med vinterdäck, stödhjul, Imedeen och Scholls kräm för spruckna hälar.



PS. ser ni hur många länkar det blir när jag tänker på mitt liv bakåt? Varför finns det inte framåt-länkar? Återkommer i det temat!

Vinterbad mot ökentorka?

Min kära Mor fyllde trekvarts sekel härom dagen. Jag fick en jätte vacker bild av henne från firandet och insåg att hon kunde vara min syster. Lilla syster. Det påminde mig om en gång för länge sedan i London då vi var och handlade och två unga snygga, vältränade killar började flörta med mig. Trodde jag. Efter en stunds "So do you come here often"-one liners så bjöd den ena killen ut min Mor. Den andra gjorde ingen ansats att be ut mig.

Vad är Mors knep då? Förutom att hon under samma vår lyckades få Mick Jagger att bära hem hennes matkassar bara genom att se lite hjälplös ut inför vandringen upp för Richmond Hill. Jo, hon vinterbadar. Det måste vara tricket, för det kan inte vara gener kan jag konstatera då jag ser mig själv en vintermorgon i spegeln. Själv kämpar jag med diverse medikament och dyra krämer för att hålla ökentorkan som huden lider av, på avstånd. Kanske jag kan vinna en vecka ungdomligt utseende på detta? Kanske jag borde sätta en vattentunna ute i trädgården att doppa mig i varje morgon?

---
Posted from my iPhone

Säkra tecken i tiden

Det började med en tweet från Finland efter ett möte:

Hint nr 1 att man är i Finland: man får rulltårta på möte!

Sen rullade det på med utvalda Tweets och direct feed till Facebook och massor kommentarer.

Hint nr 2 att man är i Finland: fotgängare väntar vid övergångställe. Går de ut på gatan så får man lagligt köra över dem.

Hint nr 3 att man är i Finland: extremt behov att twittra om kulturskillnader

Hint nr 4 att man är i Finland: man blir stoppad av polis om man talar i mobil och twittrar i trafiken

Hint nr 5 att man är i Finland: man kan lura polisen att man är svensk

Hint nr 6 att man är i Finland: det är tillåtet att ingå slagsmål med pensionärer när man skall tränga sig in i Stockmanns hiss

Hint nr 7 att man är i Finland: pensionärerna vinner hiss-slagsmålen hands down varje gång

Hint nr 8 att man är i Finland: dom spelar ABBA på hippaste radiokanalen

Nu kan jag bara inte sluta! Hittar säkra tecken i tiden om var jag är och vilken dag, vart än jag vänder mig. Flera sammanställningar kommer. Just nu kan jag bara konstatera att ett säkert tecken på att det är höst är mängden vitaminer, kosttillskott och annat jox man proppar i sig varje morgon. Dagens dos ovan.

Nej jag är inte alls sjuk, det är precis det jag undviker...








---
Posted from my iPhone

Svenska Dagen, lyckliga finlandssvenskar och stolta finländare

Sitter i ett helt annat land än mina egna, men ett land känt för sin nationalism och stolthet. Stolthet för allt från maten (ingen annan kan äta sniglar som de), till språket (ingen annan kan krångla till ett uttal som de) till presidentens älskarinneaffärer (inget annat land skulle välja bort en kvinnlig president bara för att de då skulle missa de roligaste kärleksaffärerna).

Inte av direkt samma orsaker, men ändå, är jag otroligt stolt över att vara finlandssvensk. Och ännu mera stolt blir jag när jag inte är i Finland. Min nationella stolthet sträcker sig t.o.m. till att vara finländare! Finne är man inte som finlandssvensk, men finländare, de kan vi gärna vara.

Newsweek har utnämnt Finland till världens bästa land att bo i. Tror ni mig inte? Läs här. Det smått komiska är att mina två andra länder som jag bor och är medborgare i, kommer på andra och tredje plats. men Finland är alltså världens bästa land enligt Newsweek. Och vem skulle ge sig in i en debatt med Newsweek? Samtidigt har Svenska Folktinget i Finland gett ut en rapport om finlandssvenskarna som påvisar statistiskt att finlandssvenskar kort och gott är lyckligare, lever längre och har bättre omständigheter i livet än referensgruppen. Med andra ord är vi världens lyckligaste folk. Om detta skulle Bengt Lindroth skriva i senaste numret av Axess, men artikeln ramlade av kärran halvvägs och slutade inte så bra. Det blir en annan historia och hoppeligen är hans historiska jämförelser med 30-talets Tyskland inte att ta på alvar.

Idag är det i varje fall Svenska Dagen. Läs mera om det här. Och det finns ingen som är stoltare än jag att vara finlands-svensk. Lyckliga lyckliga jag!

Min date med Loa Falkman

Jag har varit på date med Charmören! Charmören Loa Falkman. Vilken man, han är helt enastående.

Läs artikeln här: Sonjas date med Loa sid 11

---
Posted from my iPhone

Ett pärlande skratt

Ibland är det underhållande att lägga ut en bloggpost som bara en person förstår.

Saknar ditt pärlande skratt (och även vårt gemensamma "räkänauru")

---
Posted from my iPhone

Marcus Englesson på Galleri Eklund

Fick mail från Maggan som har Galleri Eklund. Sista veckan med Marcus Englesson utställningen. ARGH. Jag skall ju till Rivieran och skriva klart mina projekt. Kommer missa utställningen.

Ordspråk som flyger genom min hjärna:
"fånga dagen"
"skjut inte upp till i morgon det du kan göra idag"

Iofs tror jag att min plånbok är lycklig varje gång jag missar en utställning hos Maggan, hon har nämligen en förträfflig smak och jag har inga fler tomma väggar.

Ny resebyrå, Marrakech och en Bonita med idéer

För några veckor sedan började en mail-loop med subject "vi ligger med olika". Idén för sloganen kom egentligen från Fredrik Federley på Twitter där han berättade att hans kompis skrattat åt Aftonbladets kampanj "vi gillar olika" och därför döpt om den. Ja mail-loopen mellan kanske 20 väninnor fick i varje fall många roliga vändor och en kär väninna (låt oss kort och gott kalla henne Bonita) bjöd oss alla till Venezuela, då kom vi på den eminenta idén att börja med att låna min kompis fantastiska villa i Marrakech. Eftersom det nu går billiga direktflyg dit så räknade vi ut att vi kommer spara så mycket pengar att vi sedan kan flyga business class till Isla Margarita och spendera en vecka i Bonitas semestervilla och bada i champagne senare i vinter.

Marrakech nästa alltså. Livboj såg genast likheterna med vår favorit BBC TV-serie Absolutely Fabulous (Ab Fab i fansens vardagstal) och Bonita blev överlycklig och vill absolut sälja någon på marknaden. Glamorösa-M och Vackra-L avböjde att bli sålda annat än om priset var minst femtio kameler som kunde parkeras i passande trädgård i Djursholm. Hollywood-C tog sig an ansvaret att transportera dem hem. Hon som inte gillar knäckebrödsmulor i sängen kom på att vi skall starta en egen resebyrå efter att ha läst igenom vår hundratretton mail långa mail-loop, varmed Monaco-väninnan genast utnämnde mig till VD och Cirkusdirektris för resebyrån Fab AB. Vi har nu genom vår bokning lyckats belägra hela främre delen av flygplanet och Greta Garbo har ställt in sig på att få göra damage control under hela flygresan bland de stackars medresenärer som inte hade räknat med att vara med på Fab AB's champagne tour.

Bilden ovan är av ett nyhetsbrev som jag fick på mailen idag. Insåg att jag nog borde meddela avsändaren att de inte skall sälja resor till första veckan i december. Det finns nämligen en stor risk att deras resenärer inte är så väldigt imponerade av konkurenten Fab AB's trogna klientel.

Jolly Bolly Dear! See you in Marrakech.

På farligt vatten

Onsdag morgnar befinner sig ett större antal väldigt busiga dagisbarn i en simbassäng med en smått utsliten simlärare i passande äldre ålder. Simläraren i passande äldre ålder har en fantastisk dialekt som han själv skrattar åt när barnen stirrar oförstående på honom då han ryter order: "no ongar tar ni varsin körv". Vad han menar är: "Ta omedelbums en av de  där pastellfärgade frigolit flytgrejerna som ser ut som långa tuber".

X antal föräldrar står vid bassängkanten och håller på att rinna bort i värmen medan de förgäves ropar instruktioner till ungarna som flyter och sjunker med pastellfärgade körvar runt i bassängen. Efter andra gången med denna övning står ett antal föräldrar, undertecknad inkluderad, och diskuterar om att någon kanske borde vara fysiskt i bassängen och handgripligen hjälpa simläraren att hålla pli på ongarna. Då hörs ett heroiskt "Ja-men självklart, jag kan göra det. Varje onsdag morgon. Inga problem!" Vi klappar alla i händerna åt denna enfaldiga, men numera innehavande hjältestatus, förälder som frivilligt sträcker upp handen och anmäler sitt deltagande i bassängen, varje onsdag morgon. Ja, alla klappar inte i händerna. T.ex. jag klappar inte i händerna för jag inser att det är jag som står med handen uppräckt och nu får stående ovationer från de andra föräldrarna.

Som om ni undrar var jag befinner mig varje onsdag morgon så är det i en bassäng med en massa busiga ongar, en smått utsliten simlärare i passande äldre ålder och inte att förglömma: de pastellfärgade frigolitkörvarna.

Det paradoxala Malmö

Sitter i flyget på väg till Malmö och läser dagstidningarna. I SvD läser jag ett heluppslag om över 50 skottdraman på öppen gata under senaste året i Malmö. Likheterna med 90-talets Lasermannen som i Stockholm sköt invandrare är omöjliga att inte tänka på. Detta är väldigt skrämmande. Jag tänker att jag nog helt enkelt måste vara knäpptyst hela dagen för att inte bli avslöjad som invandrare med risk för mitt eget liv.

Öppnar sedan Dagens Industri och ut ramlar en bilaga med den barocka rubriken "Det nya Malmö".

Ja just det ja, välkommen till Malmö!




---
Posted from my iPhone

Mitt sociala nätverk är vetenskapligt!

Idag-sidan i Svenska Dagbladet påbörjar en ny artikelserie om sociala nätverk. Otroligt intressant och välskrivet och tänkvärt. Det handlar egentligen om teorin "du är vem du umgås med". Vilket ger mig bevis på att jag nu kan hänvisa till tvärvetenskaplig forskning för att förklara den enorma drivkraften att omge mig själv med positiva, glada, generösa, intelligenta, framåtsträvande, empatiska och sprudlande människor, som de i sin tur omger sig med positiva, glada, generösa, intelligenta, framåtsträvande, empatiska och sprudlande människor.

Tänk så lätt det blev! Jag kan faktiskt vara den jag vill bara genom att omge mig med dem jag vill. Visst tangerar detta min lite mindre vetenskapliga teori om att good things come to good people and bad things come to bad people.

Läs min egen teori om detta fenomen under rubriken Botanical Love now featured in friends

Ni kan läsa hela artikeln på SvD.se här. Boken som ligger till grund för artikeln heter Connected av Christakis och Fowler.



Nobody who dances can be miserable! Surround yourself with dancing friends and dance through life!

---
Posted from my iPhone

Tillkännagivande: Sonja Catani kryper till Spotify korset

Efter att ha fått en mildare utskällning och lätt dåligt samvete över lunch idag, så har jag nu äntligen krupit till korset och skaffat Spotify.

Jag har bara en spel-lista, Mozart Opera. Men jag kan lyssna på den oändligt mycket med Premium abonnemang.

Dags att läsa instruktionerna?


---
Posted from my iPhone

Entreprenörshäxorna är coola!

Jag hittar en länk till Entreprenörshäxorna. De har citerat mig från ett föredrag. Skrattar, för jag beskrivs både som "PR-människa" och indirekt som "säljexpert". Måste leva upp till ryktet nu.

Men Entreprenörshäxorna är coola. Eller vad sägs om sloganen "kvinnliga entreprenörer med patina". Jag hoppas min patina skulle räcka till och att jag kunde hänga med på ett hörn där. Jag vill vara en häxa!

Läs deras pitch här och se deras blogg

Om häxorna

Entreprenörshäxorna bloggar anonymt om livet som kvinnlig entreprenör. Vi är kvinnor i en mansdominerad bransch. En gång var vi ”duktiga flickor”. Nu är vi tanter men tycker fortfarande att vi är rätt duktiga… Är du också en häxa? Kontakta oss. entreprenorshaxorna@gmail.com

Ljusa enrummare!

Talgoxar, rödhakar, gråsparvar, oxsvansar och rödspättor eller vad nu sen alla gulliga småfåglar heter, hänger i mitt lilla päronträd och hackar på lyktorna.

Tror att det gått ett rykte i småfågelvärlden om att man kan hyra ljusa enrummare till vintern i familjen Catanis trädgård.


---
Posted from my iPhone

Sluta samla - börja konsumera

Jag har en total samlarmani, på många saker, men mest på böcker. Det finns böcker i bokhyllan som täcker mesta tomma väggytorna i huset, de finns brevid sängen i vingliga höga staplar, i skåp, på köksbänken, i gästrummet och till och med på toaletten (detta är Livbojs verk, hon möblerar alltid om i mina böckers oordning när hon kommer hit). Nu måste jag ha boksamlarmanidetox och lägga in mig på Boki Ford kliniken (en filial till Betty Ford) för okontrollerbart samlarmissbruk. Jag måste konsumera alla böcker som ligger i staplar före jag köper en endaste en ny bok.

Börjar med nobelpristagarens Stygga flickans rackartyg som i ett år samlat damm brevid sängen, under Herta Mullers bok, ovanpå Doris Lessings. Inte en ny bok inhandlas före jag läst igenom minst hälften av de samlade verken som står som moderna konstverk i högar runt om i huset.

Jag lovar!

---
Posted from my iPhone

Nu blir det andra bullar!

Idag är det inte bara Internationella barndagen, det är även djurens dag, internationella dagen för boende och bebyggelsefrågor samt självklart den dagen som mest firas i Sverige förutom Kungliga Bröllop, dvs Kanelbullens dag (only in Sweden!). I finlandssvenska världen skulle den samma dagen då kallas för Örfilens dag, för kanelbulle heter de facto örfil och inte kanelbulle!

Nu skall ni få se på andra bullar, jag bjuder på gratis örfil till alla som känner sig manade att fira en till dag med tema.

---
Posted from my iPhone