Träffade i Marrakech en äldre man, konservativ och troende renlärig Berber, född i Atlasbergen i en nomadstam. Det var ett väldigt speciellt möte på många sätt och det mest spännande var när han berättade andra dagen att vi tydligen var från samma tribe ursprungligen. Han förklarade att han har en speciell förmåga att se sådant. Tydligen var främsta orsaken för han är född 6 augusti (som på nåt sätt berättigar till det). Jag kontrade genast med att jag är född samma dag och han kanske egentligen är finlandssvensk. Det visade sig snabbt att vi verkligen hade flera andra gemensamma helt överraskande och totalt oförutsedda gemensamma nämnare. Stark tillhörighet och vänskap uppstod mellan oss, vi två totalt olika personer med olika bakgrund, men ändå med samma tankar och värderingar och upplevelser. Kändes självfallet och glasklart att vi var från samma tribe. Vilken det nu sen kunde vara, Berber eller Finlandssvensk.
Hur som helst det må vara med våra släktband och stamträd så gav han mig en gåva. En påse liten som en fingerborg med kristaller som skall vara världens bästa medicin. Jag var väldigt förkyld med begynnande halsfluss och han hade ordnat antibiotika åt mig dagen innan (ja han hade också haft kronisk angina som tolvåring så han visste exakt vad jag genomled). Kristallerna skall räcka i minst ett år. En minimal liten mängd på fingret löses upp i varmt vatten före läggdags och det skall i princip kunna söva en dromedar och så skall man vakna pigg och kry och kvittrande som en lärka!
En aningen stressad gick jag genom tullen med kristallerna i handväskan. Men eftersom det tydligen gick åt fem kilo blommor som kunde skördas bara efter att Atlasbergens smälta snö sköljt dem så bestämde jag mig för att lita på min vän Berbern. På samma sätt litade jag på honom då jag på kvällen blandade ihop mirakelkuren för att knappast hinna kasta mig i säng före jag däckade som en dromedar. Sista tankarna som for flyktigt genom min hjärna var:
Blir jag frisk eller galen?
Vaknar jag pigg och kry?
Eller kommer jag sitta under ett bord och jollra resten av livet?
Kommer jag alls att vakna?
Kommer jag vakna som Berber i en paralellvärld i Atlasbergen?
Vad hände? Jo jag vaknade utsövd efter första lugna tolvtimmars sömnen på tio år, fortfarande lite svag i kroppen, men helt klar i hjärnan. Framförallt lycklig, för vad har jag lärt mig? Jo. Lita alltid på dina släktingar och tro på kristallens kraft. Le mot främlingar för det kan ändra både deras och ditt liv. Sluta aldrig tro på det goda hos människor. Önska dig och andra kärlek och lycka och bra saker och händelser. Var givmild. Ta beslut. Och framförallt, ta en liten risk nu och då!
---
Posted from my iPhone
No comments:
Post a Comment