I Svenskan är det idag ett större reportage om kvinnlig representation i börsens large cap bolag. Inget nytt, dessa artiklar har en tendens att ploppa upp med jämna mellanrum. Men denna gång har man dessutom fyllt ut heluppslaget med en krönika av Jan Almgren (under devisen Perspektiv Gubbväldet) om att kvinnor skall slå näven i bordet och börja kräva utrymme. Någonstans påminns jag om beteendet hos Cirkusprinsessan när hon inser att hon faktiskt kan kräva rättigheter. Nu hör jag till den gamla skolans förälder som röstar ner dylika gnäll fasoner med att kort och gott konstatera "duktiga du, men fram tills du kan bevisa att du gjort dig förtjänt av dylika rättigheter så lyder vi mammas regler".
Samma sak anser jag att gäller kvinnor i affärslivet. Självklart, utan minsta lilla dubie, skall vi ha exakt samma rättigheter som män, eller låt mig omformulera det, män skall ha samma rättigheter som vi. Men vi måste väl alla först bevisa vår kunskap och intelligens? Så mitt råd är, kvinnor och barn, sluta slå näven i bordet, gå bara ut och visa vad ni kan.
Som slutparentes och som bördig från Lotta-rörelsens land var kvinnorna tog hand om industri, affärer och finanser medan männen stred mot ryssarna, så är jag tämligen oförstående för hela debatten. Det är väl självklart att kvinnor och män alltid är jämlika och inte motarbetar varandra, utan tvärtom samarbetar.
PS. Visst är artikelns bild det värsta man kan tänka sig? Vad tänkte lay-outtaren på? Låt oss ta bild på fula restaurang barbord, ett smutsigt golv och några par vinter-trötta stövlar. Ja vad snyggt!
-- Post From My iPhone
No comments:
Post a Comment