Jag funderade idag på hur skönt det egentligen var att sitta kvar inne i garderoben. Trångt, lite mysigt och mörkt. När jag var liten hade vi en "mörka garderoben" hemma. Den kallades troligen så för att glödlampan som oftast var sönder, egentligen var det Fars walk in wardrobe men det lät alldeles för pretentiöst. Där brukade jag i varje fall smita in och smygdofta på hans skjortor, vilket väl lade grunden till min fablaisse för herrskjorts-dofter.
Nu har jag en helt egen "mörka garderoben", inte bara en symbolisk, utan en helt riktig sådan. Den är mörk för jag har inte fixat till den där omtalade elen. Man kan gå in i den och vara borttappad i flera timmar bland en massa intressanta andra borttappade grejer. Men lik eller skelett det finns där inga, det enda skelettet som rasslade runt där tidigare har nog kastat ut sig helt på egen hand.
Så vad hände då? Jo jag blev en häxa. Lejon är jag ju redan från födsel, så nu kan jag stoltsera med att CS Lewis nog egentligen tänkte på mig när han skrev Narnia böckerna.
1 comment:
välkommen ut ur garderoben. det var på tiden att du gav efter.
snoffsan
Post a Comment