För det andra vill jag bara berätta att jag har världens roligaste vänner. I kväll har varit ett maratonlopp i telefondialog. Först ringde Hollywood-C och löste lifvets gåtor, sedan ringde äldsta väninnan och berättade att hon läser min blogg trots att hon inte kan använda det där som heter dator eller data eller ADB, men Facebook det kommer hon inte gå med i (kan någon upplysa henne om Twitter?). Och på tal om Facebook, där hittar jag bilden ovan (utan censurerad registreringsplåt) med kommentaren: "Skall jag erkänna?". De flesta av de tiotal kommentarerna låter ungefär så här: "aldrig", "erkänn inte!" "aldrig i livet" Emedan min kriminella väns, mycket mindre kriminella fru kommenterar: "älskling, nej du kan inte beskylla din kompis xxx, ni är inte enäggstvillingar direkt. Men, ett försök kan ju inte kosta mer än några hundra tusen i juristarvoden." Jag hoppas att han erkänner. Annars kanske frun ruttnar och lägger juristarvodet annanstans. Fast å'andra sidan that would never happen. Detta är familjen som grälar offentligt och så frågar mannen högt och ljudligt, men väldigt vekt, om frun snälla kan öppna dörren i negligé i morgon också och låtsas att han är rörmokaren (och nej det hade jag nog inte skriftligt godkännande att skriva)
Kvällen maratonsamtal slutade i varje fall med att min advokat och väninna Miranda från Sex and the City ringde. Vi var rörande överens om att champagne smakar bäst en tisdag kväll och att denna tisdag preskriberas ur almanackan för att vi inte kunde fira den på tremanhand; Miranda från Sex and the City, jag och champagneflaskan - that is! (Kanske iklädda negligéer....)
No comments:
Post a Comment