Klockan är tio och jag har precis vaknat från drömmar om gul-klädda människor, upplysta vita plattor och borttappade timmar. Var igår på Operans premiär av Don Pasquale, en ganska horribel uppsättning av en i övrigt fin opera. Jag tillåter mig ha dessa åsikter eftersom jag är jag, konservativ och traditionsbunden. Speciellt då det gäller opera. Jag har tidigare beklagat mig över nakna män på opera scenen, eller egentligen gillade jag de nakna männen, jag beklagade mig över scenografin till Orphée. Det skulle jag inte ha gjort om jag hade sett Don Pasquale före. Vad gällde gårdagens premiär var som sagt scenografin, eller skall man säga avsaknaden av scenografi, det som mest störde ögat. Men det värsta var översättningen. För det första vill jag inte alls ha översatta operor. Jag kan i undantagsfall godkänna att Folkoperan envist översätter alla operor, men det skall inte Kungliga Operan göra. En italiensk opera skall vara italiensk. Inte svensk. Och framförallt inte slang-svensk med uttryck som ”kolla där” och jag ”fatt-tt-tt-aa-aaaaa-rrrrrr-r inte nåtttttt”. Tänk er det sjunget i ett vackert libretto.
Nej, det ”fun-kk-kk-a-a-a-a-a-ar iiiiiinnnttteeeee”.
Dessutom var det earth hour igår. Den skulle börja exakt klockan 19:30. Samtidigt som operan började. En timmes mörker i första akten hade definitivt varit bättre. Då hade man kanske bara kunnat njuta av orkesterns musik, sluppit höra slangsvenskan och tvingats se den upplysta vita plattan som var det enda som scenografen tillåtit på scenen (förutom en mängd statister i fula kläder som satt på bänkar och såg ut som om de jobbade på Skatteverket och inväntade sin 11:15 fikapaus). Mitt sällskap envisas med att jag visst hade en egen mörk earth hour timme, för han hade bestämt hört små snarkljud från mitt håll. Det tror jag inte en sekund på, jag tror att det var små cencurljud som uttrycktes varje gång ett nytt slanguttryck hördes från scen.
Så inte nog med att jag tappade bort en hel earth hour timme igår. Jag inser plötsligt nu att klockan inte alls är tio, utan elva. Klockan har digitalt flyttat sig framåt utan hjälp av mig och framförallt utan godkännande från mig. Jag har alltså tappat två dyrbara timmar av mitt liv inom loppet av senaste dygnet.
Det finns inga dåliga dagar, bara dagar du kan göra bättre. Detta är en sådan dag.
No comments:
Post a Comment