Ok, nu skall jag berätta en galen sak som hände idag! Denna bloggpost är mycket roligare att läsa om man klickar på alla länkar, det skulle ha blivit för många bilder annars.
Jag gick in på Hedengrens för att snabbt köpa lite böcker (som om jag inte hade tillräckligt många olästa hemma som det är). Gjorde en väldigt snabb scanning av hyllorna på Hedengrens och först ploppade Mikael Anderssons bok Armlös, benlös men inte hopplös fram. Tyckte det var ofattbart konstigt, en slump kanske, eftersom jag bara några dagar innan fått en YouTube länk av en vän i New York med en videofilm av en australiensisk kille Nick Vujicic som har ordspråket: "no arms no legs no worries" Jag var totalt fascinerad av denna underbara kille och mailade YouTube länken till alla vänner.
Nu hittar jag en bok om en svensk kille med en likadan livshistoria. Jag förvånas av denna slump och står och bläddrar så länge i boken så att jag håller på att missa min trevliga lunch och hinner därför inte koncentrera mig fullt ut på de andra böckerna som jag vill köpa. Rycker åt mig fler böcker (skall man synda och köpa böcker så kan man ju lika gärna synda ordentligt!). Alain de Botton, för att jag gillar hans böcker och denna såg ut att vara en ny av honom, plus att jag gillade titeln "Arbetets lust och leda". Sen rycker jag åt mig tre till böcker, fem böcker allt som allt alltså. Bra syndat på några minuter!
När jag kommer hem bläddrar jag förstrött i den tredje boken; Jan Cederquists "Slumpen är ingen tillfällighet" därför att jag inte ens märkt att jag köpt den, jag skulle ju bara egentligen köpa en ny bok av Mario Vargas Llosa. Men slumpen ÄR ingen tillfällighet, och boken är så lättläst och kul att jag glömmer bort Hedengren påsen med Aunt Julia av Mario Vargas Llosa och den sista lilla, lilla boken som bara slank med.
Nu, flera timmar senare, tog jag fram de två sista böckerna, då jag var mitt i min städning med preperations inför "det stora svarta hålet"-bygget som påbörjas i morgon. Jag bara stirrar och stirrar på böckerna bredvid varandra. Men vänta lite är det inte något VÄLDIGT bekant över bokpärmarna???
Ja det är det!!!! Båda böckerna har ju min logga (min logga som jag haft i 1 år!) på pärmen!!!! Se själva. Vad tror ni om detta? Slump? Eller?
Vad säger min favoritbloggerska som delar namn med Marios hjältinna? Vad betyder detta? Är vi elektriska nu? Och titta på titlarna!
Jag kan väl bara konstatera; look for the signs!
No comments:
Post a Comment