Ambitionen är att bli isprinsessa. Eller så var i varje fall min tanke lördag morgon då långfärdskridsko pjäxor inhandlades på min hatbutik nummer ett Alewalds. Sen stod jag först på Brunnsviken och beundrade en annan prinsessas framsteg på skridskor tillsammans med någon som bytt galoscherna mot mera passande skodon, och senare upprepades samma på en isbana på Öfvre. På kvällen skulle mina nya pjäxor installeras på skridskobetten från 1990. Lyckades inte. Ny tur till Alewalds på söndag. Nehej gammaldags bett som håller fast hälen finnes icke och undertecknad isprinsessa in making vågar sig inte på moderniteter. Pjäxor återlämnades och drömmar krasades. Alltså blev det en tur till Östermalms IP var jag än en gång fick halka fram utan skridskor allt emedan Cirkusprinssesan avancerade i skridskoåkning och nästan gjorde piruetter med saltomortaler (åtminstone halv volter med landning på rumpan). Då lyckades GaloschGubben ragga upp en stackars man med gammaldags skridskobett, med påföljd att de samma blev uppköpta för en facibel andrahandskostnad. Lycklig körde jag tillbaka till Alewalds och köpte andra gången under samma helg, samma pjäxor.
Nu jädrans! Nu har jag skridskobett anno 1990, pjäxor som passar och hittar jag bara en skiftnyckel storlek tio och en händig karl så kan jag snart susa fram över isen så som Gammelsmurfen i blått på bilden ovan.
Gammelsmurfen var för övrigt ca 95 år och hans enda care in the world var att rufsa om i det isiga skägget när han kom in i kurvan och saktade upp lite i sin hisnande fart. När jag är 95 så vill jag vara en Gammlesurf, strunt i om jag har skägg eller inte, så länge som jag får vara lika glad och pigg! Och kanske jag tills dess har lärt mig skrinna*
*Skrinna = framföra skridskor på hal is - finlandsvenska
---
Posted from my iPhone
No comments:
Post a Comment