Jag saknar mina gamla blogginlägg

Mother Holy Jesus, jag saknar mina gamla blogginlägg!!!! Men först en seriös fråga: kan man verkligen säga: Mother holy jesus??? Saknas det inte ett ”of” där mitt i meningen? Ok, strunt i formalia. Tillbaka till punkten (denna swengelska är killing me…) Jag saknar mina gamla blogginlägg. Det var de som fanns före Twitter och Instagram, då en bild med en catchy phrase (grrrr…. menar uppslupen fras!) uppenbarade sig på min blogg nästan dagligen, ibland tom oftare.

Var finns de idag? Mina roliga blogginlägg? På Twitters begravningsplats? På FaceBooks Timeline? De är försvunna från bloggens aktuella feed och jag vill klicka på en liten ikon med en tumme ner för detta fenomen! Eller en överstruken Twitter-stjärna indikerande ”not favorite”. Men de pessimistiska knapparna finns inte och min blogg har sakta men säkert sjunkit ner i träsket av låååånga uuuuutdragna blogginlägg (som detta) med sääääävliga texter som kräver att läsaren har ett tålamod som långt överskrider mitt eget tålamod. Dessutom är det är mitt eget fel, inte tålamodet hos läsarna utan längden på texterna.

Jag saknar mina gamla blogginlägg. De var witty (denna förbaskade engelska) och snabba och roliga och kluriga. Min kommunikationsplan har sakta bytt riktning utan att jag aktivt ändrat på strategierna. Finns det för många kanaler, för många tankar, för många automatiska feeds och för mycket att säga, på för kort tid? Eller har jag tappat mitt sting! (samma ord på engelska och svenska där - hah!) Jag vet inte. Men bloggen har kommit till att påminna mera om Jurrasic Park media! Kanske bloggar är Jurrasic Park media? Kanske jag inte mera kan skriva utan att avsluta meningen med ett frågatecken?

Jag saknar mina gamla blogginlägg. Se vilken som helst månad några år bakåt och ni förstår mig! Jämför sedan med tex juni 2009 – samma månad som nu, men tre år sedan! OJOJOJOJ vilken skillnad, bloggen var ju kul och engagerande och ja lite småklurig, eller kanske lite jättemycketklurig. Kanske för klurig? Men kul! Kul för de initierade!

Äh, vad klagar jag över. Skall tänka igenom min kommunikationsplan för Sonja Catani och anpassa den – efter allt (se, se… jag undvek engelska uttrycket after all) så är detta ju faktiskt MIN blogg.

In fact – this is my part of the bar! Endast Livboj fattar det skämtet! och endast en barägare på Madeira kan replikera "Well, I own the bar!"



Bilden är stulen härifrån -läs artikeln så kommer de hoppeligen inte att "sue me"