Dags att ta ett politiskt beslut

Idag är det då dags igen, att ta ett politiskt beslut. Ett viktigt beslut som skall genomsyras av det jag finner av intresse. Ett beslut som skall baseras på mina värderingar och sanna åsikter.

Ibland gör jag test och svarar på olika valfrågor och så skall en valometer trycka ut en färdig kandidat åt mig. Swossch och där kom den: tad-a-daaa, Sonja Catani, du skall rösta på nummer, tad-a-daaa, 2357. What? Skall jag rösta på en grön vänsterpartist med nykterhetslöfte och ultrakristen tro???

Så blir oftast svaret när jag svarar på svenska valometer frågor. Nu får jag ju inte rösta i svenska riksdagsvalet, utan endast i det finska och schweiziska dito. Dagens politiska beslut gäller alltså finska riksdagsvalet.

Den enda kandidaten jag känner till är Jörn Donner för jag följer honom på Facebook. Han raggar väljare från HIFK’s supportergrupp, motsvarigheten till DIF i Finland. Då jag inte intresserar mig särdeles mycket för ishockey eller fotboll, eller vad dom nu råkar spela (gud vet) så har jag bestämt mig för att Jörn Donner faller bort. Som finlandssvensk måste jag dock vara Folkpartist. Inte som den svenska Folkpartisten, utan Finlandssvenska Folkpartisten (SFP). Svenska Folkpartiet har många valfrågor och alla kandidater är av olika åsikter. Där finns gröna skogsmulle kandidater mot kärnkraftverk sida vid sida med hyperkonservativa knallblåa miljöbovskapitalister. Jörn Donner slåss om sina ishockey (eller var det fotbolls? -fans samtidigt som en gullig gammal dam har som valmanifest att öka antalet stick- och syklubbar. I Finlandsvenska Folkpartiet är nämligen alla välkomna, vare sig deras slogan är ”stick och brinn” eller ”bränd och brun”. Alla är välkomna så länge de är i mot Sannfinnarna som främst förespråkar att sälja Åland till Ryssland i utbyte mot Karelen som förlorades för snart 70 år sedan.

Idag skall jag i varje fall traska upp till finska ambassaden och ge min röst. Har sökt alla listor efter en grön vänstervriden nykter och ultrakristen SFP’are men misslyckats. Har även kommit till slutsatsen att valometern kanske inte har helt rätt då det gäller att fastställa min multipolära personalitets politiska valfråga. Så jag gör istället en deal. I äkta svensk anda. Jag byter min röst mot en väninnas röst. Hon bor i Finland men får bara rösta i svenska riksdagsvalet, jag bor i Sverige och skall rösta i finska valet. Alltså röstar vi för varandra.

Idag röstar jag tydligen på nummer 149 Maria Björnberg-Enckell, Svenska Folkpartiet.

PS. SFP's logo är förstås en gullig nyckelpiga. Och det vet väl alla att en nyckelpiga betyder tur.