En Cybervän vid namn Ray Dar har titulerat mig Kåsörska, det gör mig lycklig. men det gör mig även lycklig att han orkar diskutera galoscher med mig. Galoscher, detta hysteriskt fasanfulla, men ack så underbara skodon som benämns med ett så gulligt ord. Galoscher. Jag gillar verkligen ordet, både att skriva och säga det.
(Galoscher, Galoscher, Galoscher, Galo, Schergalo, Schergalo, Schergalo, Schergalo, Schergalo, Schergalo, Schergalo, går hon
Galoschgumman nu runt och nynnar för sig själv)
Nedan ett mail från fredagen av Ray Dar i ämnet Galoscher.
Funderade lite på galoscherna. Är det en persedel som är på väg bort från den moderna människan? Är det en hopplös gubbstämpel? Använder dem sällan själv. Om man har skor med lädersula och det är snöslask så är de bra att ha. Jag kommer ihåg en nobelfest när jag råkade gå in i Blå Hallen med galoscherna utanpå lackskorna. Det var ingen som noterade och jag lyckades smuggla ut den till garderoben. Där var fullt av galoscher och bottiner.
H.C. Andersens 'Lykkens kalosker' (= galosch paa dansk) gjorde ett starkt intryck på mig som liten. Det är kanske därför jag har en sådan respekt för dem. Hör här: "... She took the galoshes from his feet. Then the sleep of death was ended..." (Sagan irriterade Sören Kierkegaard oerhört. Papegojan filosoferade ju. "Why yes," said the parrot, "but I am much better off here, where I get the best of food and intimate treatment. I know that I am a clever bird, and that's enough for me." )
Men nu ser jag att norska Swims har gjort de där färgglada galoscherna även för damer! Jag tycker att du borde bli först med dem i Stockholm. Till midsommar kanske? Det lär regna.
Konstaterar att hade jag haft Swims oranga galoscher på nobelfesten så hade jag ALDRIG kommit undan obemärkt.
Trevlig helg underbara kåsörska!
Tack Ray Dar och trevlig vecka till dig och dina galoscher!
