Grattis Sonja på namnsdagen!

Det känns lite extra fint att vakna på morgonen och bli överraskad! Jag levde gladeligen i tron att detta var en helt normal dag som alla andra, förutom då förstås teaterpremiären i kväll där en närstående Cirkusprinsessa skall spela en viktig roll som stork (jag ser med spänning fram emot att förstå sammanhanget i varför det finns en stork i en pjäs som heter Sälflickan...). Sen hittar jag på FaceBook en gratulation på namnsdagen! Sonja-dagen! Vilken grej! Med viktig röst förklarar jag då detta fenomen med namnsdag i alla digitala kanaler och  kräver in gratulationer. Lydiga, lydiga vänner och twänner jag har - gratulationerna bara rasslar in! Och som smultronet på toppen så ringer min mor och sjunger för mig om en ensam tulipan på bemärkelsedan.

Dagen kan inte bli bättre! Och ja - tulipan stavas precis så: T•U•L•I•P•A•N - skall köpa ett helt fång till Storken i kväll!

Time to go

Så var det dags för den ned-tjatade pilgrimsvandringen då. Har packat en ryggsäck som mentalt kändes enorm, men som krympte märkbart för varje liten pinal som slank ner. Halvvägs genom packningslistan var den full. Har dividerat och funderat och undrat och vägt prylar. Klippt bort onödiga tvättlappar från kläder och vägt olika sport-toppar mot varandra för att hitta de lättaste. Det känns nästan som om jag var på väg på en jordenrunt seglats och måste plocka bort ögonbrynen för att spara vikt. Ingenting ryms in i den förbaskat lilla ryggsäcken. Har redan bestämt mig för att jag inte behöver glasögon, utan bara använder linser varannan dag för att spara utrymme (bör dock packa en kamera så att jag senare kan se vad jag missade under vandringen). Allergitabletterna kan jag inte vara utan, men deodorant tänker jag låna av Muminsystern. Borste är inte så viktigt för schampooet uteblev redan i första gallringen. Jag kommer äta middag i tränings-kalsonger som jag sedan tvättar under natten. Och behöver man verkligen ha med sig en karta? Är kanske inte en iPhone laddare viktigare? Muminsystern har packat en bikini, det ryms inte i min packning ifall jag inte skulle lämna bort strumpor. Så skulle tillfälle ges att simma så simmar jag i strumpor. Executive decisions! Känner mig väldigt äventyrlig och framförallt asketisk. Likheten mellan mig och en 1600-tals pilgrimsvandrare är slående! Ända skillnaden är nog mina knall-lila hörlurar.

Take what you need! Det viktigaste är väl ett gott humör och bra sällskap. Allt annat kan man säkert köpa i Galiciens vildmark, typ plåster....

Fasen, kom just på att jag inte har något regnställ.... äh, det har ju regnat i ett sträck i fem veckor där nere, rimligtvis är det väl slut på vattnet nu. Och jag har ju alltid mina strumpor.