Det ljusnar

För två veckor sedan ville jag bara krypa upp i Astrid Lindgrens famn och bli klappad på huvudet. Idag när vi lämnar Junibacken (ja vi har årskort där) efter att ha lekt med La Donna och hennes son, så ser jag Astrid fortfarande sitta där så lugn och trygg med sin uppslagna bok i knäet. Jag kan inte låta bli att snegla i boken som ju har tagit min plats, det var där jag skulle sitta och bli tröstad. På den uppslagna sidan står det "ja, jag ser ljuset".

Jag ser faktiskt en ljusning! Kanske jag blivit tröstad av Astrid Lindgren ändå.


-- Post From My iPhone